2:a advents predikan!

Predikan 2:a Sö i Advent evangeliitexten Luk. 21:25-36, 1996
Vi firar idag den andra söndagen i advent. Advent betyder "ankomst" som vi alla kanske vet. De fyra adventssöndagarna före jul förebådar den advent, den ankomst som firas på juldagen: Jesu Kristi ankomst till vår värld.
Texten den 2:a söndagen i advent talar också om en ankomst. Men nu gäller det inte längre Hans första ankomst i ringhet. När Jesus Guds sanne enfödde Son kom hit den första gången så skedde det i stor ringhet och fattigdom.
Den familj han föddes i var inte rik, mäktig. Den var jagad av konung Herodes och tvingad av den världsliga överheten att färdas långt för skattskrivningens skull. Från Nasaret till Betlehem. Och när han föddes fanns inte ens ett vanligt rum att tillgå. Han fick komma till världen i ett stall.
Allt detta skedde därför att Gud skulle bli människa för vår skull. Därför att Gud genom att låta sig födas som människa skulle uppfylla lagen som människa och dö på ett kors som människa. För att vi skulle få Gud själv som lösepenningen, som medlet till försoning för våra synder. Gud själv blev människa för att föra oss till gemenskap med Honom själv.
Guds Son skall också komma till vår värld en andra gång. Men den gången kommer Han inte i ringhet eller svaghet. Texten säger: "Människosonen skall komma i en sky, med stor makt och härlighet" (v. 27).
Vi säger att Guds rike finns hos oss. Guds rike finns i de troendes hjärtan. Guds konungavälde i en människas liv börjar den dag hon upptäcker att hon är förlåten för Jesu skull. Gud blir kung i våra hjärtan den dag då vi tror att Kristus burit våra synder på korset, att Han sonat för våra fel. Guds rike finns alltså hos oss i våra hjärtan. Det kommer till oss genom nådens medel. När vi blir döpta, när vi tar emot nattvarden, när vi hör predikan så härskar Kristus. Men allt detta sker på ett fördolt, ett osynligt sätt. Guds rikes härlighet, här i världen, är till största delen fördold.
Idag påminner oss Gud om att en dag skall det osynliga bytas ut mot det synliga, det fördolda skall bytas ut mot det uppenbarade. Det vi ägde i tron här skall vi få skåda med våra egna fysiska ögon: "då skall man få se: Människosonen skall komma i en sky, med stor makt och härlighet." Det finns ju ingenting högre vi väntar på än att få möta vår älskade Herre och Frälsare Kristus.
Det står "Människosonen skall komma." När ordet människosonen används så är det liksom för att understryka. Att denne som kommer, det är Han, Kristus Guds Son som blev människa, dvs det är Han som var sann Gud av evighet, allsmäktig och allestädes närvarande, Han härskarornas Herre, Han blev människa - lät sig födas genom jungfru Maria, i ett stall, det är Han, som blev vår broder, som blev en av oss, Han hade framburit offret för hela mänsklighetens synd inför Gud, så att allting hade betalats, vartenda felsteg du och jag begått och kommer att begå. Han kommer tillbaka till de sina. Betalningsmedlet - lösepenningen var Hans eget blod. Han har inte lämnat oss åt ödet. Han kommer tillbaka.
Och så sägs att det som förebådar Hans ankomst är tecken i solen, månen och stjärnorna, ångest skall komma över folken - de skall stå rådlösa vid havets och vågornas dån, "människorna ger upp andan av förskräckelse och ängslan för det som skall övergå världen, ty himmelens makter skall bäva." (v. 26).
Ofta när människor talar om den yttersta tiden så väver man in allt i skräckfyllda skildringar om det ena med det andra. Bibeln säger verkligen att den sista tiden är en tid av upplösning - upplösning i samhället, upplösning av moralen - oroligheter o s v. Eller som det står i dagens text: "ångest skall komma över folken." Men det är viktigt att notera att det står - ångest skall komma över folken - det står inte ångest skall komma över Guds barn, över de troende. Nej, faktum är att Guds barn ska se på den sista tiden, den sista dagen, Jesu återkomst på ett helt annat sätt. "Se på fikonträdet "säger Kristus "och på alla andra träd. När ni får se, att de skjuter knopp, då vet ni av er själva att sommaren redan är nära. På samma sätt, när ni ser detta ske, då ska ni också veta att Guds rike är nära."
Efter en lång och kall vinter så går vi ut i naturen som liksom stelnat till av köld och död. Då kanske vi får syn på några små, små knoppar på något träd eller någon buske. Och så tänker vi: Ja, nu är den på väg. Det är allt en bit på väg, men nu har vi sett vårtecken, nu är allt sommaren på gång. Det kanske tar en tid, men nu har vi sett att den kommer. På samma sätt som vi ser på vårtecken, säger Kristus, så ska vi se på tidens tecken. De tecken som förebådar hans ankomst. När vi ser på naturkatastrofer - tecken i vattnet - marken och luften - när vi ser hur samhället håller på att rasa samman - på olika sätt, då ska vi inte sucka och klaga. Kristus säger: "res er upp och lyft upp er huvuden, ty er befrielse närmar sig". Kristus säger - när ni ser detta - det är då som när träden skjuter knopp. Och vad tänker ni då - "vad hemskt!" Nej, då ler ni lite för er själva och så går ni hem med lättade hjärtan - tänk nu är sommaren snart här.
Det är så vi ska tänka när vi talar om den yttersta tiden säger Kristus - folken, hedningarna "står rådlösa vid havets och vågornas dån," "ångest skall komma över folken," "människor ger upp andan av förskräckelse och ängslan för det som skall övergå världen," Ja, texten säger t o m "himmelens makter skall bäva." Men så skall ni, mina systrar och bröder tänka, säger vår Frälsare: när allt detta sker skall ni tänka, "det är vårtecknen, det är knopparna som brister ut," den eviga sommaren är snart här. Då skall Kristus lysa över oss. Då skall vi få vila ut till sist hos vår Frälsare.
"Människosonen kommer i en sky, med stor makt och härlighet." I Uppenbarelseboken 1:7 läser vi: "Se, han kommer med skyarna, och allas ögon skall se honom, ja, också deras som har stungit honom; och alla släkter på jorden skall jämra sig vid hans åsyn. Jag är A och O, säger Herren Gud, han som är och som var och som skall komma, den Allsmäktige." Han kommer till de sina, till dem som i tiden blivit Hans egna. De Kristus kommer till är inga märkvärdiga individer, de kristna är inte sådana som alltid är duktiga och präktiga, det är inte de som aldrig gör fel. Tvärtom är det en skara enkla människor som var dag vill bekänna sina synder och felsteg och ta emot Guds nåd i Kristus till upprättelse.
När Kristus kom första gången så kom Han för att friköpa en hel värld och en hel mänsklighet från alla synder, alla fel och brott. Det budskapet har predikats - att vi är förlåtna, att vi är friköpta och kommer att predikas ända fram till den dag Han kommer åter. Dessa som kallas kristna - det är de människor som tagit emot denna nåd och förlåtelse genom dopet och Ordet - och alltjämt fortsätter att ta del av förlåtelsen - genom Ordet och nattvarden. Därför ska vi vara flitiga att ta del av de nådemedel som bevarar oss som Hans barn - Ordet och nattvarden.
Det finns mycket i den här världen som kan ta oss bort från den här enkla kärleksfulla relationen till Kristus - därför varnar oss Kristus i dagens text: "Men ta er till vara för att låta era hjärtan förtyngas av omåttlighet och dryckenskap och världsliga omsorger, så att den dagen kommer på er oväntad; ty som en snara skall den komma över hela jordens alla inbyggare"(34, 35). Våra hjärtan - och här talas det om de troendes, alltså Guds barns hjärtan - kan tyngas ned av omåttlighet, dryckenskap, världsliga omsorger. Det är om man använder bildspråket som om det hjärta som borde varit däruppe, hos Kristus - det hjärta som borde funnits i förtröstan på syndernas förlåtelse - det hjärtat har liksom tyngts ned. Och som tyngder vilar: omåttlighet, dryckenskap och världsliga omsorger - d v s att man är så bekymrad över allt det här omkring oss, som förgår, att man inte förtröstar på Guds nåd. Man tyngs ned i den här världen. I det egna jaget. Utan förlitande på nåden. Ta er till vara för detta manar oss Kristus.
Han är mån om oss. Han vill inte att allt detta skall få vår blick att vridas ner från Honom och ned i smutsen, ned i oss själva. Ta er till vara - "ty som en snara skall den /dagen/ komma över hela jordens inbyggare." Världens barn - de som inte hör Kristus till - för dem kommer dagen oväntad. De har inte sett några vårtecken - de vet inte att Kristus skall komma. Kristus vill visa att om vi låter oss tyngas ned av det ytliga i den här världen - dryckenskap, omåttlighet, världsliga omsorger - då kan det bli med oss som med världen. Dagen kommer oväntad. Djuret som fastnar i snaran, känner inte att det har en snara runt foten förrän det sitter fast och då - ja då är det för sent. Därför går det glada budskapet ut i dag: Budskapet att Kristus kommit i världen för att frälsa syndare. Budskapet att Gud vill att alla människor skall bli frälsta och komma till insikt om sanningen, budskapet att den som kommer till honom, den kastar han inte ut utan den tar han emot. Vem det än är. Detta glada budskap får vi både ta del av själva och ge vidare till vår omgivning fram till den dag då Han kommer åter.

A M E N